Europeiska unionen och Sveriges riksdag kräver att alla hemsidor informerar läsare om cookies. Denna sajt använder cookies för Google Analytics, för att spara döljande av notiser, för forumet och för andra funktioner. Ifall din webbläsare är inställd på att acceptera cookies tolkas det som samtycke.
[ dölj detta och visa notiser i menyn nedanför vid nya händelser ]Vägen till ett bra studieresultat går genom en bra livsstil. Mår man bra så presterar man bra - och presterar man bra så mår man ännu bättre.
Dålig tidshushållning, dåliga sömnvanor och dåliga matvanor är exempel på saker som leder till dåliga prestationer.
Tänk även på att göra EN sak i taget - ifall hjärnan arbetar med flera saker samtidigt så blir dess arbetskapacitet per uppgift lidande. Det är bättre att ha endast en uppgift framför sig och tömma skrivbordet på allting annat.
Se även:
Studietekniker för läkarstudenter
20 riktlinjer för läkarstudenter (enligt MIMed)
En normal studievecka ska omfatta 40 timmar studietid. Under de kliniska terminerna kan det snarare röra sig om 50 timmar per vecka för att man skall hinna med allting som det är tänkt att man skall hinna med. Ifall man sover 8 timmar per dygn så innebär det att man har 112 vakna timmar att fördela per vecka; "heltidsstudier" utgör alltså bara drygt en tredjedel av din vakna tid.
För ambitiösa studenter är det därför fullt möjligt att komma upp i 60 produktiva timmar per vecka utan att behöva offra någon större mängd kvalitativ fritid, under förutsättning att man strukturerar sitt liv på ett hållbart sätt.
Vid de flesta svenska läkarprogram är en relativt stor andel tid avsatt för självständiga studier och det ställer större krav på studiedisciplin än vad som brukar vara fallet i gymnasiet. En sak som kan främja studiedisciplinen är att hålla reda på hur mycket man har pluggat så att man vet hur man ligger till relativt det studiemål som man har satt upp.
Hur bra du sover, avseende både kvalitet och kvantitet, är avgörande för hur väl du presterar när du är vaken. Vuxna människor anses behöva närmare åtta timmar god sömn per natt för att fungera optimalt. Får inte hjärnan sova på natten så sover hjärnan på dagen istället.
Vid behov så kan en power nap på 15 minuter vara ett sätt att hantera tillfällig sömnbrist - men ha i åtanke att det kan förvärra insomningsproblem på kvällen och att en del människor har en starkt negativ syn på "tupplurar". Det finns även tekniker för att fejka en god natts sömn.
Ett annat alternativ, som de flesta läkarstudenter upptäcker förr eller senare, är kaffe.
Med vitt brus avses enkla bakgrundsljud som gör störande ljudupplevelser, inklusive tinnitus, mindre påträngande. Vitt brus kan, utöver den "isolerande" effekten, även vara rogivande och kan därför användas även vid avkoppling eller när man försöker somna (ljudet av fallande regn är särskilt populärt för det sistnämnda).
Vitt brus finns både som fritt nedladdningsbart material på internet och som kommersiella produkter. Ett ljudklipp behöver inte vara längre än 5-10 minuter för att det inte ska kännas repetitivt när man använder automatisk återuppspelning.
Det finns ett starkt orsakssamband mellan fysisk motion och intellektuell förmåga - fysisk motion är inte bara bra för hälsan, det är också bra för studieprestationen. Det finns rentav vetenskapliga studier som säger att brist på fysisk motion krymper hjärnan. Det finns också tecken på att fysisk motion har humörhöjande verkan och motverkar depression.
Vid sidan av god sömn är det även viktigt med bra och regelbundna måltider, helst med kolhydrater vid dagens början (gärna långsamma, till exempel havregrynsgröt) och mer proteintäta födoämnen mot dagens slut.
Det är även viktigt att inte försumma vätskebalansen, särskilt på morgonen eftersom man förlorar mycket vätska under natten genom svett och bildning av urin. Även mildare fall av vätskebrist påverkar hjärnan och gör dig mindre klartänkt - vätskebrist förvärrar trötthet.
Bestående stress ger sömnsvårigheter, sämre hälsa (svagare immunförsvar), sämre koncentration och ett mindre trevligt liv i allmänhet. Nedanför ges några exempel på saker som kan göras för att undvika onödig stress:
Läkarstudenter sägs ofta ha ett "stålmannen-komplex" vilket kan yttra sig som att man har svårt för att medge svaghet (överdriven stolthet) eller inte vill "belasta" andra med sina bekymmer (överdrivet självoffrande). Självmord är en överrepresenterad dödsorsak bland läkarstudenter och läkare och det är viktigt att ta bestående nedstämdhet på allvar. Mår man dåligt så ska man prata med någon, till exempel en förtrolig vän eller en kurator vid studenthälsan, och diskutera vad man kan göra åt det. Det är nödvändigt att tillåta sig själv att vara "svag" emellanåt för att man ska orka bli starkare på längre sikt.
För att parafrasera en av mänsklighetens största uppfinnare: skulle du kugga en tenta så betyder det inte att du skulle vara misslyckad, det betyder bara att du har hittat en strategi som inte fungerar.
Det är slutresultatet som räknas. Istället för att låta en motgång försvaga din självkänsla, lär dig av den och använd dig av den för att bli starkare och mer motiverad.
Framgång handlar inte om att vara perfekt hela tiden; framgång handlar om att inte låta sig nedslås av motgångar, att acceptera det nya läget som ny utgångspunkt och att fokusera på de bra saker som kan uppnås därifrån.
Citatet ovan kommer från en man som jag hade privilegiet att vara barnbarn till. Under sina barnaår förlorade han armarna i en elektrisk olycka som nästan tog livet av honom, inte bara vid själva olyckan utan även vid flera tillfällen under vårdförloppet. Hans livsfilosofi gick ut på att fokusera på de saker som han ändå kunde göra - och med lite kreativitet och djärvhet var det rätt mycket. Han lärde sig att skriva med penna och skrivmaskin, han lärde sig att cykla och fiska, han arbetade som företagare och han tog körkort för både motorcykel och bil - trots de trångsynta myndighetsbyråkrater som i förväg hade bestämt sig för att en man utan armar inte kunde köra bil.