Det har gjorts en studie där man jämförde studentandelar för personer med svensk respektive utländsk bakgrund (där utländsk bakgrund definierades som att man antingen var född i utlandet eller att båda föräldrarna var det). Bland annat noterades att andelarna 1985:or som börjat studera senast 25 års ålder var 44 % för personer med svensk bakgrund respektive 39 % för personer med utländsk bakgrund. För nio år sedan (1976:or) var andelarna 43 % respektive 29 %.
För dem med utländsk bakgrund verkar olika ursprungsländer korrelera med olika läggning för högre studier; bland iranier uppgick andelen till 53 % (klart högre än de "etniska svenskarna"), bland bosnier till 48 % och bland polacker till 44 %.
Vad gäller könsfördelningen så uppgick andelen kvinnor till 58 % bland studenterna med svensk bakgrund och 60 % bland studenterna med utländsk bakgrund.
Det verkar även vara stor skillnad mellan olika lärosäten; vid Karolinska Institutet uppgick andelen studenter med utländsk bakgrund till 42 % medan Umeå Universitet nådde 10 %. Genomsnittet för alla högskolor var 18 %. Motsvarande genomsnitt för andelen doktorandnybörjare med utländsk bakgrund var också 18 % (och Iran var "det enskilt största landet"). Inom området medicin och hälsovetenskap uppgick andelen till 23 %.
Det var även stor variation mellan olika utbildningar. Naturvetenskapliga utbildningar hade störst andelar studenter med utländsk bakgrund och vid receptarieutbildningarna uppgick andelen med utländsk bakgrund till 74 %.
För läkarutbildningarna uppgick dock andelen med utländsk bakgrund till endast 6 %; en förklaring till den låga andelen kan kanske vara att högskoleprovet har blivit så viktigt för möjligheterna att bli antagen.
Källor:
Svenska Dagbladet (notis)
Högskoleverket (utförligare information)
Statistiska Centralbyrån (statistiska rapporten)
Det har gjorts en studie där man jämförde studentandelar för personer med svensk respektive utländsk bakgrund (där utländsk bakgrund definierades som att man antingen var född i utlandet eller att båda föräldrarna var det). Bland annat noterades att andelarna 1985:or som börjat studera senast 25 års ålder var 44 % för personer med svensk bakgrund respektive 39 % för personer med utländsk bakgrund. För nio år sedan (1976:or) var andelarna 43 % respektive 29 %.
För dem med utländsk bakgrund verkar olika ursprungsländer korrelera med olika läggning för högre studier; bland iranier uppgick andelen till 53 % (klart högre än de "etniska svenskarna"), bland bosnier till 48 % och bland polacker till 44 %.
Vad gäller könsfördelningen så uppgick andelen kvinnor till 58 % bland studenterna med svensk bakgrund och 60 % bland studenterna med utländsk bakgrund.
Det verkar även vara stor skillnad mellan olika lärosäten; vid Karolinska Institutet uppgick andelen studenter med utländsk bakgrund till 42 % medan Umeå Universitet nådde 10 %. Genomsnittet för alla högskolor var 18 %. Motsvarande genomsnitt för andelen doktorandnybörjare med utländsk bakgrund var också 18 % (och Iran var "det enskilt största landet"). Inom området medicin och hälsovetenskap uppgick andelen till 23 %.
Det var även stor variation mellan olika utbildningar. Naturvetenskapliga utbildningar hade störst andelar studenter med utländsk bakgrund och vid receptarieutbildningarna uppgick andelen med utländsk bakgrund till 74 %.
För läkarutbildningarna uppgick dock andelen med utländsk bakgrund till endast 6 %; en förklaring till den låga andelen kan kanske vara att högskoleprovet har blivit så viktigt för möjligheterna att bli antagen.
Källor:
[url=http://www.svd.se/nyheter/inrikes/ki-lockar-invandrade-studenter_7226117.svd]Svenska Dagbladet[/url] (notis)
[url=http://hsv.se/publikationerarkiv/pressmeddelanden/2012/storaskillnaderihogskolestarten.5.8b3a8c21372be32ace80001791.html]Högskoleverket[/url] (utförligare information)
[url=http://www.scb.se/Pages/PublishingCalendarViewInfo____259923.aspx?PublObjId=17491]Statistiska Centralbyrån[/url] (statistiska rapporten)