Med anledning av
regeringens utredning av läkarprogrammet och AT och
Socialstyrelsens beslut att riva upp den nuvarande specialitetsstrukturen har det börjat framföras många synpunkter på hur den svenska läkarutbildningen borde vara uppbyggd.
EU-kommissionen gillar inte att den svenska läkarutbildningen är 11 istället för 12 terminer och det sistnämnda kan snart bli obligatoriskt att införa. Redan idag drabbas dock svenskutbildade läkarstudenter av det svenska upplägget eftersom de kan inte söka läkarjobb inom övriga EU/EES förrän de har gjort sin AT; där det tar 6 år för en EU-läkarstudent kan det ta 8+ år för en svensk läkarstudent att bli fullt EU-rörlig.
Riksrevisionen ifrågasätter att ansvaret för läkarutbildningen fram till läkarlegitimationen är uppdelat mellan staten (universiteten) och landstingen; det anses "gör[a] ansvaret otydligt och leder till problem med styrningen och den långsiktiga dimensioneringen". Högskoleverket har reagerat på problemen med kvalitetssäkring av AT. Stefan Lindgren (SLS) menar att AT
"inte [bör vara kvar] i sin nuvarande form, där man har en annan huvudman än grundutbildningen, där det inte finns någon tillsyn och där man måste vikariera på en högre befattning för att få tillträde".
Ett ytterligare problem är att många EU-läkare som kommer till Sverige med läkarlegitimation hade en mer teoretisk utbildning än den svenska och därför är i större behov av praktisk erfarenhet, detta samtidigt som deras legitimation stänger dem ute från AT.
Mer perifera orter och landsting skulle dock svårligen finna sig i ett fullständigt slopande av AT-upplägget eftersom det nuvarande systemet anses underlätta deras rekrytering av nya läkare.
Britt-Inger Kajnäs (SKL) skrev:AT är viktig för rekryteringen av ST-läkare. Tar man bort AT måste det ersättas med något annat.
Från flera håll riktas även kritik mot brister i den nuvarande grundutbildningen:
Madeleine Liljegren (MSF) skrev:Utbildningen borde utgå mer från vilka krav som ställs på en modern läkare i stället för att vara så fokuserad på hur lång tid man ska lägga på olika specialiteter. Det behövs också mer nationell harmonisering, i dag ser utbildningarna väldigt olika ut trots att vi ska ha samma kompetens när vi är klara.
Lena Ekelius (SYLF) skrev:Jag skulle vilja att utbildningen blev mer målstyrd och utgår från vilka kunskaper och vilken kompetens som en examinerad läkare ska ha. Sedan skulle jag vilja ha in mer »mjuka« kompetenser som ledarskap, vetenskapligt arbete, kommunikation och bemötande.
Kennet Lindahl (Sjukhusläkarna) skrev:Jag tycker att man släppt iväg för mycket till studieorterna att bestämma innehållet. Det kan behövas central kärna som är gemensam. Att ett så centralt område som farmakologi inte alltid är med är till exempel olyckligt.
Utifrån dessa premisser föreslås flera olika modeller för framtidens svenska läkarutbildning:
- Läkarprogrammet förlängs med ett halvår och AT förkortas lika mycket.
- Läkarprogrammet förlängs med ett halvår och ger legitimation, AT slopas och allt det som inte går att flytta ner till läkarprogrammet flyttas istället upp till ST.
- Läkarprogrammet förlängs med ett halvår och ger legitimation och AT ersätts med en avlönad "nybörjartjänst" som man måste genomgå för att få behörighet till ST.
Denna modell förespråkas av Läkarförbundets arbetsgrupp.
- Den norska modellen: läkarprogrammet förlängs till 6 år, turnus (AT) slopas och ersätts med en tvåårig "obligatorisk nybörjartjänstgöring före ST" (som skulle gälla oavsett läkarens utbildningsland) och sedan följer en kortare specialistutbildning där man efter det första året även kvalificerar sig som så kallad "EU-läkare" (motsvarar tre år inom allmänmedicin men räknas ej som specialiststatus inom området).
- Den danska modellen: läkarprogrammet omfattar 6 år och ger A-legitimation, ett års klinisk utbildning ger B-legitimation och sedan följer en introduktionstjänst på 1 år och specialistutbildning på 5 år.
Som en jämförelse innebär den amerikanska modellen följande: först läser man 3-4 år "pre-med" (eller, ovanligare, någon annan utbildning), sedan läser man 4 år läkarutbildning (under vilken man gör USMLE 1 efter de prekliniska terminerna och USMLE 2 CK/CS efter de kliniska terminerna), sedan är man fri att söka specialistutbildning som omfattar 3-5 år och under tiden kan man göra USMLE steg 3 för att få sin amerikanska läkarlegitimation.
För utförligare läsning, se:
Efterlyses: en samlad och tydlig läkarutbildning
Hur skulle du vilja förändra läkarutbildningen?
Med anledning av [url=http://xn--lkarstudent-l8a.se/forum/viewtopic.php?f=85&t=1437]regeringens utredning av läkarprogrammet och AT[/url] och [url=http://xn--lkarstudent-l8a.se/forum/viewtopic.php?f=81&t=1384]Socialstyrelsens beslut att riva upp den nuvarande specialitetsstrukturen[/url] har det börjat framföras många synpunkter på hur den svenska läkarutbildningen borde vara uppbyggd.
EU-kommissionen gillar inte att den svenska läkarutbildningen är 11 istället för 12 terminer och det sistnämnda kan snart bli obligatoriskt att införa. Redan idag drabbas dock svenskutbildade läkarstudenter av det svenska upplägget eftersom de kan inte söka läkarjobb inom övriga EU/EES förrän de har gjort sin AT; där det tar 6 år för en EU-läkarstudent kan det ta 8+ år för en svensk läkarstudent att bli fullt EU-rörlig.
Riksrevisionen ifrågasätter att ansvaret för läkarutbildningen fram till läkarlegitimationen är uppdelat mellan staten (universiteten) och landstingen; det anses "gör[a] ansvaret otydligt och leder till problem med styrningen och den långsiktiga dimensioneringen". Högskoleverket har reagerat på problemen med kvalitetssäkring av AT. Stefan Lindgren (SLS) menar att AT [i]"inte [bör vara kvar] i sin nuvarande form, där man har en annan huvudman än grundutbildningen, där det inte finns någon tillsyn och där man måste vikariera på en högre befattning för att få tillträde"[/i].
Ett ytterligare problem är att många EU-läkare som kommer till Sverige med läkarlegitimation hade en mer teoretisk utbildning än den svenska och därför är i större behov av praktisk erfarenhet, detta samtidigt som deras legitimation stänger dem ute från AT.
Mer perifera orter och landsting skulle dock svårligen finna sig i ett fullständigt slopande av AT-upplägget eftersom det nuvarande systemet anses underlätta deras rekrytering av nya läkare.[quote="Britt-Inger Kajnäs (SKL)"]AT är viktig för rekryteringen av ST-läkare. Tar man bort AT måste det ersättas med något annat.[/quote]
Från flera håll riktas även kritik mot brister i den nuvarande grundutbildningen:[quote="Madeleine Liljegren (MSF)"]Utbildningen borde utgå mer från vilka krav som ställs på en modern läkare i stället för att vara så fokuserad på hur lång tid man ska lägga på olika specialiteter. Det behövs också mer nationell harmonisering, i dag ser utbildningarna väldigt olika ut trots att vi ska ha samma kompetens när vi är klara.[/quote][quote="Lena Ekelius (SYLF)"]Jag skulle vilja att utbildningen blev mer målstyrd och utgår från vilka kunskaper och vilken kompetens som en examinerad läkare ska ha. Sedan skulle jag vilja ha in mer »mjuka« kompetenser som ledarskap, vetenskapligt arbete, kommunikation och bemötande.[/quote][quote="Kennet Lindahl (Sjukhusläkarna)"]Jag tycker att man släppt iväg för mycket till studieorterna att bestämma innehållet. Det kan behövas central kärna som är gemensam. Att ett så centralt område som farmakologi inte alltid är med är till exempel olyckligt.[/quote]
Utifrån dessa premisser föreslås flera olika modeller för framtidens svenska läkarutbildning:[list]
[*]Läkarprogrammet förlängs med ett halvår och AT förkortas lika mycket.
[*]Läkarprogrammet förlängs med ett halvår och ger legitimation, AT slopas och allt det som inte går att flytta ner till läkarprogrammet flyttas istället upp till ST.
[*]Läkarprogrammet förlängs med ett halvår och ger legitimation och AT ersätts med en avlönad "nybörjartjänst" som man måste genomgå för att få behörighet till ST.
[b]Denna modell förespråkas av Läkarförbundets arbetsgrupp.[/b]
[*]Den norska modellen: läkarprogrammet förlängs till 6 år, turnus (AT) slopas och ersätts med en tvåårig "obligatorisk nybörjartjänstgöring före ST" (som skulle gälla oavsett läkarens utbildningsland) och sedan följer en kortare specialistutbildning där man efter det första året även kvalificerar sig som så kallad "EU-läkare" (motsvarar tre år inom allmänmedicin men räknas ej som specialiststatus inom området).
[*]Den danska modellen: läkarprogrammet omfattar 6 år och ger A-legitimation, ett års klinisk utbildning ger B-legitimation och sedan följer en introduktionstjänst på 1 år och specialistutbildning på 5 år.[/list]
Som en jämförelse innebär den amerikanska modellen följande: först läser man 3-4 år "pre-med" (eller, ovanligare, någon annan utbildning), sedan läser man 4 år läkarutbildning (under vilken man gör USMLE 1 efter de prekliniska terminerna och USMLE 2 CK/CS efter de kliniska terminerna), sedan är man fri att söka specialistutbildning som omfattar 3-5 år och under tiden kan man göra USMLE steg 3 för att få sin amerikanska läkarlegitimation.
För utförligare läsning, se:
[url=http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=17247]Efterlyses: en samlad och tydlig läkarutbildning[/url]
[url=http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=17248]Hur skulle du vilja förändra läkarutbildningen?[/url]